Folk försvinner
För ungerfär tre år sen [ kanske mer eller mindre ] dog min gammelmorfar [ på pappas sida ] , jobbig begravning eftersom att jag aldrig hade varit på en tidgare. 96 år. Idag fick jag reda på att låsas gammelfarfar [på mammas sida ] dog i söndags, fick läsa det i tidningen . . 94 år . Inte för att jag träffade han längre men det var ju mammas låsas farfar som hon har vuxit upp med . Det känns lite tungt. Nu har jag inga gammelkvar. Jag har min älskade mormor och hon försvinner inte på länge också har jag ju min älskade farfar kvar som också kommer att leva så jätte många år till, och det är jag glad över . Farmor dog när jag var 4 år, kommer knappt ihåg henne : / . Morfar dog när jag var ca 6-7 år och han hade jag så roligt med det var jätte tungt när han dog. . Höll på att mista min nya kusin men hov överlevde , hon är en sån stark och go tjej. Ingen får försvinna på flera år ! Jag känner min så dum ibland att jag aldrig åker och hälsar på min familj, alla bor så nära men det blir aldrig av [ mitt fel . . ] Jag vill vara liten igen, när jag inte hade några problem. När jag bodde med mamma , pappa , Fredrik & Linus. När jag var hos farmor och farfar och när jag nästan alltid sov hos mormor och morfar. När jag lekte med mina kusiner. När jag hälsade på hos faster. När jag hälsade på hos fabror. Fast jag är glad att alla bara finns, inget är bättre . Men snart försvinner väl mina närmaste vänner, när dom går nere på t-berg och jag på Heden. Fast jag har lovat mig själv nu att inte tro på så mycket saker, för allt har blivit helt annorlunda, till och med med mig själv . .
