Den 11 augusti 1998 var en utav dom värsta dagarna i mitt liv. Idag är det 11 år sedan, 11 år av saknad.
När jag tänker på att jag aldrig mer kommer få träffa dig så gör det så ont, att vi aldrig mer kan åka till macken för att köpa choklad, att jag aldrig mer får vara i det här huset med dig, att jag aldrig mer får bli upplyft av dig, att jag aldrig mer kommer en kram av dig.
När jag kollar på våra barn filmer så rinner tårarna på en gång när du är med, när jag får se dig, när jag får höra din röst, när jag får höra dig kalla mig Fridipidi. Det finns inget bättre, det finns ingen bättre än dig.
Det är 11 år sedan, 11 år sedan du lämnade oss, sedan du lämnade mig.
Jag saknar dig så att det gör ont.
♥Jag älskar dig morfar♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0